Läste för en tid sedan en intressant debattartikel i ETC om 5 saker vi alla borde äga. Artikeln innehåller en tänkvärd argumentation för varför staten borde äga vissa verksamhetsområden som de inte gör idag.
I genomsnitt ger vi tio arbetsdagar varje månad åt banken. Tid som vi inte får tillbaka. Varför ska vi göra det? Ett stort samhällsproblem är att få personer äger det som berör många. Det är ett problem i främst två avseenden: att få personer fattar beslut som påverkar mångas liv, vilket strider mot demokratin, samt att få personer gör vinst medan många förlorar på det.
Här är några förslag på saker i samhället som skulle fungera mycket bättre och gagna alla om vi ägde dem.
1. Bankerna
De fyra storbankerna gjorde sammanlagt 107 miljarder kronor i vinst förra året. De kommer huvudsakligen från svenska bolån. Hälften av svenskarna har idag ett bolån, så detta betyder att halva befolkningen arbetar för bankernas profit. I genomsnitt ger vi tio arbetsdagar varje månad åt banken. Tid som vi inte får tillbaka. Varför ska vi göra det? Har ni tänkt på att detta är pengar vi betalar in som vi aldrig får tillbaka? Om det vore vi som ägde banken kunde vi reglera nivån på räntan så att vi betalade mindre i ränta. En gräns på 0,5 procent vore inte orimligt med tanke på att den varaktiga minusräntan. Nu är det ju så att vi redan har en statlig bank, Sbab. Som Moderaterna vill sälja om de vinner valet. Jag har en annan idé: Låt Sbab erbjuda den lägsta räntan på marknaden så att alla kan gå över till den. Så får vi mer pengar kvar och slipper arbeta gratis åt banken. Eller så skulle vi kunna använda dessa 107 miljarder i vinst till att göra något som kommer alla till gagn istället för bara bankerna. Bättre förlossningsvård? Mindre barngrupper i förskolan? Ett sommar-OS? Sänka skatten? Det är upp till oss.
2. Försäkringsbolagen
En annan jättemarknad är människors rädsla för olyckor. Företag som If, Folksam, Trygghansa och Gjensidige tjänar miljarder på att vi försäkrar våra liv, hem, resor, barn och bilar. Förra året ökade livförsäkringarna med 14 miljarder kronor och skadeförsäkringarna med tre miljarder. Alla som har haft med ett försäkringsbolag att göra inser att detta är en smart affärsidé, eftersom det oftast är stört omöjligt att få ut pengar när något hänt. Hur bra försäkringen än låter när man tecknar den visar det sig att det finns en klausul som säger att just i ens eget fall gäller den tyvärr inte. Diskrepansen mellan vad vi betalar in och vad vi får ut är 30 procent - vilket experter på Konsumenternas Försäkringsbyrå menar är oskäligt. Varför ska vi betala 30 procent till de här bolagen? Varför inte inrätta en statlig försäkring som täcker allt, och som inte drivs av vinstintresse? På det sättet skulle man känna sig trygg med att samma villkor gäller för alla. Och att vi faktiskt får tillbaka allt vi betalar in. Som en tjänst åt medborgarna för ökad trygghet. Det skulle också spara tid som slösas när människor sitter och ska försöka sätta sig in i vilket bolag de ska välja.
3. IT-driften
Alla får vatten i kranen av det allmänna utan att tänka – så varför inte internet? Mycket enklare att staten erbjuder internet till alla. Det skulle spara pengar och tid för individen, och inte minst skattepengar. Idag betalar kommuner, landsting och myndigheter multum till olika IT-bolag, framför allt amerikanska och israeliska, för IT-driften. Bolagen sätter överpriser för lösningar som inte har kostat så mycket att utveckla. Eftersom priserna baseras på antal licenser så blir allt dyrare för små kommuner – från att köpa in datorer till appar, säkerhetsskydd, fiber och medborgarservice. Ett annat problem är att bolagen får tillgång till känsliga uppgifter då många kommuner och myndigheter istället outsourcar hela hanteringen. Om staten tog över detta skulle det bli både billigare och säkrare. En central skulle förse alla kommuner med datorer, program och skydd, och kommunerna skulle spara in på IT-budgeten som växer varje år.
4. Matbutikerna
Staten säljer alkohol och vapen – varför inte mat? Visste ni att Ica är lönsammast i Europa? Varje kvartal gör ICA-gruppen 1 313 miljoner kronor i vinst. Vilket kan bero på att maten är 25 procent dyrare här än genomsnittet i EU. Tänk er om det fanns en matbutik som inte gjorde vinst. Hur mycket vi skulle kunna sänka matpriserna har jag inte lyckats hitta någon beräkning på, men att det blir billigare är ju självklart – det är bara att räkna bort vinstdelen på varje vara. Coop brukar skryta med att vinsten går tillbaka till medlemmarna, vilket dock är en sanning med modifikation – det är bara en del av vinsten och den måste användas för att köpa nya varor på Coop. Dessutom är maten ofta dyrare där. En statlig matbutik behövde inte ersätta andra matbutiker utan kan finnas som komplement. Detta skulle dels kunna sänka priser, dels försäkra att landsbygden och mindre orter hade tillgång till matbutik med samma priser. En ytterligare fördel är matsäkerheten, som inte bör ligga i händerna på privata bolag i händelse av kris eller krig.
5. Byggbolagen
I grundlagen står: ”Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning.” Men om staten inte äger vare sig arbetsplatserna, byggbolagen eller skolorna blir detta bara tomma ord. Det enda som då går att göra är att skapa incitament för företagen att i sin tur skapa jobb, vilket med nödvändighet innebär att ge efter för deras krav. För att Sverige ska bli ett bra land att bo i behöver alla ha arbete, bostad och utbildning och då måste det allmänna ta lite mer kontroll. Ett sätt är att införa ett statligt byggbolag. Då kan man bygga de bostäder som behövs utan att behöva övertyga privata bolag som dessutom slukar pengar. Dessutom skapar det jobb.
Kommentarer? Synpunkter?
