I det extremt låga ränteläge som råder kan det vara svårt att hitta en placering som ger en hög, fast avkastning. Den riskfyllda aktiemarknaden och den låga avkastningen på sparkonto har skapat en efterfrågan på en placering som har lägre risk än aktier, bättre potential än kontoplaceringar och som kan ge en regelbunden avkastning i form av ränteutbetalningar.
Fasträntebevis – en ny sparform
För några år sedan lanserade Nordea som första bank i världen produkten Räntebevis. För att möta den stora efterfrågan på räntebärande placeringar som ger en fast och hög ränta har Nordea breddat sitt utbud av placeringar. Nyligen lanserades produkten Fasträntebevis som kan ses som ett alternativ till en företagsobligationsfond.
Lägre risk än aktier och högre avkastning än konto
Fasträntebevis är en placering som är utgiven av Nordea och som handlas på börsen och är vanligtvis kopplat till kreditrisken i ett underliggande bolag och i Nordea. Ett fasträntebevis har en hög, fast ränta (från drygt 1 procent upp till 6,5 procent) som betalas ut kvartalsvis och som är olika stor beroende på vilket bolag fasträntebeviset är kopplat till. Fasträntebevis handlas i poster om 10 000:- kr (kan köpas hos Avanza, Nordnet och Nordea) och kan läggas in i ISK och kapitalförsäkring (även tjänstepension).
Skillnaden mellan fasträntebevis och företagsobligation
Fasträntebevis kan liknas vid en företagsobligationsfond med den skillnaden att med ett fasträntebevis kan spararen själv välja vilka bolag som ska ingå i portföljen. Placeraren kan då också själv bestämma risken i portföljen. Fasträntebevis är heller inte belastade med några fondavgifter, vilket gör det till en förhållandevis billig sparform.
Skillnaden mellan fasträntebevis och räntebevis
Fasträntebevis fungerar på samma sätt som ett räntebevis, med en skillnad; fasträntebeviset ger en fast årlig ränta, det vill säga, du vet vilken utbetalning du får, medan en del av räntan på ett räntebevis är rörlig.
Risk
Alla sparformer har en risk, så även denna. Det är viktigt att du som investerare sätter dig in i vad kreditrisk och marknadsrisk innebär. Risken i ett fasträntebevis är att att ett bolag inte klarar av att leva upp till sina finansiella åtaganden, till exempel att företaget går i konkurs. Ju högre kreditrisk ett bolag har, desto högre ränta måste bolaget betala för att finansiera sig. Därmed får spararna högre potentiell avkastning när kreditrisken ökar. Det finns även en marknadsrisk som innebär att placeringens marknadsvärde kan minska om marknadsräntan går upp. Det kan vara en god idé att köpa flera olika fasträntebevis (och kanske även blanda upp med räntebevis), så att du sprider risken och inte lägger alla ägg i samma korg.
Olika typer av fasträntebevis
Nordea erbjuder många olika fasträntebevis (och räntebevis), så du kan själv välja vilken risk och avkastning du vill ha på ditt sparande. De senaste tillskotten på marknaden är två nya fasträntebevis på high yield index i Europa och USA. Att de är kopplade till ett index innebär att riskspridningen blir bättre.
Mer information
För mer information, se
- Nordas sida om fasträntebevis
- Produktbeskrivning - fasträntebevis
- Avanzas sida om fasträntebevis
- Avanzas sida om räntebevis
